tvinga

tvinga
uregelmæssigt verbum
1. tvinge, presse, undertrykke

Omständigheterna tvingade henne att gripa till en nödlögn (vit lögn)

Omstændighederne tvang hende til at komme med en nødløgn

Telekomjätten Ericsson har tvingat IT-konsulter att flytta till Kina

Telekomgiganten E. har tvunget IT-konsulenter til at flytte til K.

Mamman tvingade i dottern fiskleverolja

Moren tvang datteren at drikke fiskelevertran

Jag har tvingat honom att lämna ut upplysningarna

Jeg har tvunget ham til at give mig oplysningerne

Tvinga till sig något

Tvinge nogen at give noget


Svensk-dansk ordbog. 2013.

Игры ⚽ Поможем написать реферат

Look at other dictionaries:

  • tvinga — • få att, låta, förmå …   Svensk synonymlexikon

  • tvinga — v (tvingade äv. tvang, tvingat äv. tvungit, tvingad el. tvungen) …   Clue 9 Svensk Ordbok

  • lytvingas — lytvingas, a adj. (1) J, Šlv, Vlkš, Rs žr. lietingas: Lytvingi metai, tai šermukšnių šįmet daug Raud. Ruduo buvo lytvingas, visos bulvės supuvo Skr. Lytvingas oras CII287. lytvinga n.: Jei bus lytvinga, niekur neisiu Skr …   Dictionary of the Lithuanian Language

  • Twinge — Twinge, v. i. [imp. & p. p. {Twinged}; p. pr. & vb. n. {Twinging}.] [OE. twengen, AS. twengan; akin to OE. twingen to pain, afflict, OFries. thwinga, twinga, dwinga, to constrain, D. dwingen, OS. thwingan, G. zwingen, OHG. dwingan, thwingan, to… …   The Collaborative International Dictionary of English

  • Twinged — Twinge Twinge, v. i. [imp. & p. p. {Twinged}; p. pr. & vb. n. {Twinging}.] [OE. twengen, AS. twengan; akin to OE. twingen to pain, afflict, OFries. thwinga, twinga, dwinga, to constrain, D. dwingen, OS. thwingan, G. zwingen, OHG. dwingan,… …   The Collaborative International Dictionary of English

  • Twinging — Twinge Twinge, v. i. [imp. & p. p. {Twinged}; p. pr. & vb. n. {Twinging}.] [OE. twengen, AS. twengan; akin to OE. twingen to pain, afflict, OFries. thwinga, twinga, dwinga, to constrain, D. dwingen, OS. thwingan, G. zwingen, OHG. dwingan,… …   The Collaborative International Dictionary of English

  • Zwingen — Zwingen, verb. irregul. act. Imperf. ich zwang, Conj. zwänge, Particip. gezwungen; die Veränderungen eines Dinges auf eine gewaltsame Art bestimmen. 1. Eigentlich, so wohl von leblosen Dingen; in welchem Verstande doch zwängen oft üblicher ist.… …   Grammatisch-kritisches Wörterbuch der Hochdeutschen Mundart

  • — • förmå att, låta, tvinga • ha …   Svensk synonymlexikon

  • förmå — • få att, låta, tvinga …   Svensk synonymlexikon

  • zwingen — Vst. std. (8. Jh.), mhd. twingen, ahd. dwingan, as. thwingan Stammwort. Aus g. * þweng a Vst., auch in aschw. þvinga, afr. thwinga. Das Wort hat keine sichere Vergleichsmöglichkeit. Auf die gleiche Grundform könnte zurückzuführen sein avest.… …   Etymologisches Wörterbuch der deutschen sprache

  • zwingen — zwingen: Das altgerm. Verb mhd. zwingen, twingen, dwingen, ahd. twingen, dwingan, niederl. dwingen, mengl. twingen, schwed. tvinga bedeutet eigentlich »zusammendrücken, pressen, einengen«. Außergerm. Beziehungen sind unsicher. Vielleicht ist die… …   Das Herkunftswörterbuch

Share the article and excerpts

Direct link
Do a right-click on the link above
and select “Copy Link”